Studiebevakare med utbildningsansvar (naturvetenskap)

Studiebevakare med julskiveansvar

Kategori: 

Hej Bloggen,

Även om inte alla våra medlemmar firar jul, så är det nog ingen underdrift att påstå att mången medlem och studiebevakare längtar efter den där perfekta julstämningen. Vi har förstås alla våra egna uppfattningar om vad julen egentligen är och hur man bäst pyntar och fixar, men som i så många andra frågor så finns det tråkmånsar som tror att de vet bäst och som har fräckheten att berätta hur saker ligger till för den kunskapstörstande allmänheten. Jag är just en sådan person. Och eftersom det är mitt i december och mitt i adventsfikatid så tänkte jag att jag skulle dela med mig till vilsna adventsfirare som saknar en riktning i julfirandet.

Min besatthet är julskivorna. Jag har en rätt så strikt syn på det här med julmusik som visserligen kan kokas ner till vissa enkla principer, men som i slutändan helt och hållet bestäms av mitt godtycke. Enligt den Wennströmska ultrakonservativa doktrinen måste julmusik uppfylla ett par kriterier.

Innehållskriteriet: Godkänd julmusik ska innehålla bibliska temata.

Lasse Stefanz-kriteriet: Godkänd julmusik får inte framföras av dansband, Carola, E-type, Johnny Cash eller andra framstående popmusikpersonligheter.

Jazz-kriteriet: Jazz är inte godkänd julmusik.

Ljudbildskriteriet: Godkänd julmusik framförs av: en kör, på orgel eller med orkesterackompangemang.

Vulgaritetsprincipen: Julmusik får inte framföras på engelska och julmusik som ursprungligen skrevs på engelska ska endast spelas i särskilt ömmande fall. Julmusik som ursprungligen skrevs på svenska men som framförs på engelska kränker den andliga odlingens intressen (se upphovsrättslagen och tryckfrihetsförordningen).

Stämningskriteriet: Sann julmusik anspelar på kontrasten mellan den mörka kyliga Norden i sin enslighet och mystiska händelser i en drömsk fjärran fornmedelhavsvärld.

Vän av god ordning undrar förstås om jag alls kan hitta en julskiva som håller för så hård granskning och om det inte blir lite väl enformigt. Lyckligtvis finns flera svenska kvalitetsjulskivor med de rätta egenskaperna, fast man kan få hoppas över något spår här och där. En att rekommendera är Orphei drängars skiva Christmas music från 1991 som kombinerar den där rätta julkänslan med en lagom dos Uppsala-anknytning och en och annan fransk- tysk- och spanskspråkig julpsalm.

Nu har jag ju förstått att vissa (det vill säga nästan alla andra i vår ålder) har ett helt annat sätt att se på julmusik så jag får hålla den för mig själv i vanliga fall, men oavsett om ni delar min syn på det här med julmusik så önskar jag er förstås en riktigt god jul.

Snö!

Kategori: 

Det var nog fler än jag som vaknade med ett leende på läpparna i morse. Istället för det vanliga novemberrusket uppenbarade sig ett alldeles för tidigt, men ack så välkommet snöfall. När Uppsala ser ut som i en snökula är det lätt att förstå varför den grekiske historikern Herodotos skrev om τῶν πτερῶν τῶν Σκύθαι λέγουσι ἀνάπλεον εἶναι τὸν ἠέρα, Skyternas fjädrar som de säger att luften är full av, när han beskrev vädret i norra Europa.

Om man skulle vara mindre förtjust i snö kan man med fördel lämna landet, och vad bättre då än att åka på utbyte till någon garanterat snöfri destination? Om det låter attraktivt och du redan har börjat skriva på en ansökan så är du varmt välkommen på skrivarverkstad på Uthgård imorgon kväll. Vi bjuder på fika, lite tidigare ansökningsbrev och så hjälps vi alla åt.

Studiebevakare, ett Tufft Jåb

Kategori: 

Hej igen,

De av er hemma i stugorna som funderade på att söka någon av ämbetena i förra veckan undrar säkert vem det var som löpte linan ut och sökte. Enligt vad UTB-N har erfarit från källor inom självaste kårledningen är svaret att ingen har sökt. Ja ni hörde rätt: Ingen har sökt till någon av studiebevakarposterna och inte heller till ett par andra ämbeten.

Ur min horisont låter det lite märkligt att ingen på hela TekNat-fakulteten skulle vara det minsta intresserad av att söka till studiebevakare. Inte nog med att det är ett kul jobb där man får träffa massvis med nya människor, får resa och får lära sig om allt från Rayleigh-spridning till hur universitetet fungerar på hög och låg nivå. Man får vara med när alla viktiga beslut fattas, får höra det allra senaste högskoleskvallret (det är väldigt mycket skvaller på en kår). Dessutom får man hjälpa universitetet att förbättra utbildningen för TekNats studenter, fika i mängder och en juste rad på CV:t.

Det kan med andra ord inte rimligen vara så att ingen är intresserad. Vad är det då som gör att folk inte söker. Handlar det om att man är rädd för att inte klara av jobbet? Tänk om man inte har tillräcklig erfarenhet, och så står man där med byxorna nere och 4000 medlemmar som hellre hade sett ett tomt skrivbord?

Sanningen är att de flesta som söker till ledningsgruppen har ganska begränsad erfarenhet, men att det brukar fungera bra ändå. Jag hade till exempel aldrig haft ett jobb innan, och många har aldrig varit studentrepresentanter. Det visar sig att 10 miljoner svenskar inte kan ha fel: Det är inte så svårt att sköta ett jobb oavsett om man kör sopbil, är professor eller studiebevakar på UTN.

Med andra ord. Sök Adams eller mitt jobb. Det blir kul.

Vad SNaK:ar du om?

Kategori: 

Minns ni mitt blogginlägg från förra veckan? Bland alla månaderna fanns en mystisk oktoberbild:SNaK-träff i Uppsala, Atrist's Conception

 

Vad handlade den om egentligen? Trodde jag att solen skulle bli en bock? Att Uthgård skulle flytta närmare stan? Att domkyrkan skulle bli en katt? Nejdå, vi tar det från början.

Sedan åtminstone 20 år har UTN varit en del av Reftec-samarbetet (Referensgrupp Teknis Chalmers). Samarbetet fungerar så att ett par av de större teknologkårerna i Sverige skickar sina heltidare till konferenser ett par gånger per termin för att diskutera med liknande heltidare. Själv ingår jag i grupen RUBIK, som samlar utbildningsansvariga och internationellt ansvariga (jag är egentligen den enda av den sistnämnda typen). Den här typen av samarbeten är väldigt värdefulla för en kår av flera skäl. Dels ger de en inblick i hur saker och ting sköts vid andra högskolor och vilka misstag man har begått där, dels gör de att man har ett naturligt forum att ställa frågor om aktuella händelser, och dels så är det skönt att få prata av sig med folk som gör samma sak som man gör själv.

Men det finns ett problem. RUBIK, som visserligen är ett prima forum för samordning och diskussion om tekniska utbildningar och allmän utbildningspolitik, handlar nästan uteslutande om högskole- och civilingenjörsprogram. Jag arbetar nästan uteslutande med naturvetenskapliga kandidat- och masterprogram. En del kan säkert få för sig att skillnaden är liten, vi går ju liknande kurser och söker ungefär samma jobb och så vidare, men i själva verket är klyftan milsvid. Om man vill göra en liten förenkling så kan man förklara det såhär: Det som skulle göra en ingenjörsutbildning riktigt bra är precis samma saker som skulle göra en naturvetenskaplig dito usel och det som verkligen skulle lyfta en naturvetenskaplig utbildning är precis samma saker som skulle sänka en ingenjörsutbildning. Det finns förstås mycket som är gemensamt, men det är ändå en ganska träffande beskrivning.

Hur är det då med naturvetarna? Jo, det har funnits liknande (till och med mycket ambitiösare) samarbeten förut. Någon minns säkert mitt gamla blogginlägg om SENS-pärmen från sent 90-tal. Den och ett par vittnesbörder i UTN:s tidiga verksamhetsberättelser är allt som finns kvar från den föreningen. Den lades ner ett par år efter att UTN bildades eftersom det var svårt för medlemsorganisationerna att driva verksamheten vidare. Bland annat brottades föreningen med stora ekonomiska bekymmer.

För att återkoppla till oktoberbilden så är den min föreställning om hur det skulle bli om vi provade på något liknande igen. Det har sedan ett par månader funnits väldigt konkreta planer på att något liknande ska startas upp på nytt, men då i en mindre konstellation av mer heltidare och med mer anspråkslösa mål. Det har tidigare hållits ett par telekonferenser (en i juni och en i augusti) och jag har försökt att ta mig till mina kollegor i landet när jag har varit på genomresa. Resultatet blev en liten konferens här på Uthgård den 13:e och 14:e oktober med gäster från Göteborg, Lund och Stockholm.

På dagordningen stod dels presentationer av kårerna och universiteten och ett par utvalda ämnen som arbetslivsmässor och arbetslivsanknytning. Utan att lova för mycket så vill jag ändå påstå att det finns god potential för (än så länge hemlig) medlemsnytta av stora mått.

Nästa möte är i Lund i mars, så då får min efterträdare åka, men fram tills dess har jag ett par resor inplanerade som låter mig göra avstickare till N-kårerna, och så ska vi hålla telekonferenser förstås.

Det var alltså det bilden handlade om. Det var inget om en extra forsränning i oktober eller mystiska kattförvandlingar. Det var bara SNaK.  

 

 

 

 

Vill du bli som jag?

Kategori: 

Hej Bloggen. De senaste månaderna har ni kunnat följa mig och mina upptåg som utbildningsansvarig för naturvetenskapliga utbildningar och internationellt ansvarig. På en kår, precis som i verkliga livet, måste alla förr eller senare säga tack och hej. Eftersom vi bara sitter ett år i taget så är det snart min tur att lämna kontoret. Jag vill förstås ha en efterträdare som jag kan lämna över till.

Vad är det då en såndär utbildningsansvarig gör egentligen? Om ni vill få en detaljerad bild så kan ni läsa mina FUM-rapporter. Fast det är ju lite tråkigt. Därför tänkte Emma från valberedningen att jag skulle dela med mig av alla bilder som jag har tagit under året och skriva lite här på bloggen. Fast… det… alltså… det blev inte så många bilder. Men det är lugnt ändå. Jag har ritat en bild med ett par olika saker som har hänt under året och ett par saker som kommer att hända innan jag går av i december. Med reservation för att det kanske inte riktigt gick till så som i bilderna kommer alltså ett axplock av mina aktiviteter här nedan:

Som ni ser är det en salig blandning, och då har jag bara tagit med en bråkdel av allt man får göra som heltidare på kåren. Jag har inte nämnt all den studiebevakning man gör, där ett ämneslärarråd bevaras för framtiden, frågan om betygskriterier lyfts, lärare anställs, plusning för naturvetare diskuteras, framtidens utbildningsutvärderingssystem skapas eller då just din kursplan blir lite bättre efter ett nämndmötes kommentarer. Jag har inte heller nämnt alla roliga människor man träffar, alla projekt man kan hitta på och driva och inte ens känslan av en semester som avslutas med något annat än en tentaperiod.

Med andra ord: Vill du tjäna lite mer än CSN? Vill du åka runt i Sverige och kanske utomlands? Vill du träffa roliga och intressanta människor varje dag? Vill du dra ditt strå till stacken och göra Uppsala universitets utbildningar, särskilt de naturvetenskapliga programmen, bättre? Då ska du söka studiebevakare med utbildningsansvar för naturvetenskapliga utbildningar och internationellt ansvarig.

 

Internationella utskottet

Kategori: 

En sak som är lite jobbig i mitt jobb är att presentera mig. Det kan låta lite konstigt, men faktum är att det blir lite pinsamt. Att presentera sig som studiebevakare med utbildningsansvar för naturvetenskapliga utbildningar och internationellt ansvar blir helt enkelt för långt. Det är så långt att det inte får plats på vår hemsida, och definitivt inte i en snabb hälsning.

Lyckligtvis är inte arbetsuppgifterna lika jobbiga. Bland annat beror det på att det finns ideellt engagerade som hjälper oss på kontoret på olika sätt. En sådan grupp är internationella utskottet, som består av sektionernas internationellt ansvariga. Tidigare har det varit lite si och så med aktiviteten i utskottet, men som ni har hört tidigare (min allra första bloggpost handlade om dem) så har det varit helt annorlunda i år. Efter lite mejlande förra terminen fick vi fram internationellt ansvariga på de flesta sektionerna, och det visade sig att de var riktigt engagerade och duktiga personer.

En av sakerna de ville göra under året var att arrangera en utbytesmässa för den som vill åka på utbyte. Tanken var att vi skulle samla tidigare utbytesstudenter som den nyfikne kunde prata med och lite talare från universitetet som kunde prata om det rent mekaniska.

Efter att ha trollat fram närmare 250 wraps och ställt iordning 4000-korridoren, affischerat, bjudit in gäster och så vidare så bara drog det igång. Dessutom gick det som smort eftersom utskottets ledamöter är så duktiga.

Vad skulle vi göra utan utskotten?

Internationella konventet

Kategori: 

Ibland, men bara ibland, känner sig en studiebevakare lite tråkig. Sakkunnigutlåtandena, kursplanerna och formalian hopar sig bokstavligt talat på skrivbordet i form av tjocka luntor med extra kraftiga häftklamrar som bindning. När RUBIK-kamraterna åkt hem och vi har lämnat de dyngsura kvällarna på en regnig uteservering på Palermo, vad finns det då som kan liva upp stämningen?

Nationerna förstås! Tjoho! Och de vill att jag ska komma till dem. Eller? Nåja, jag får i alla fall en kallelse till alla möten med Internationella konventet och trots att jag egentligen inte är internationell sekreterare så lunkar jag gladeligen till första bästa nationsbibliotek där de råkar befinna sig ungefär 4 gånger per termin. Väl där berättar de för varandra om sin verksamhet. En har anordnat en pub, någon har bjudit på smörgåstårta och någon har till och med tagit nationens internationella studenter på en busstur "hem" till landskapet i fråga.

Den här gången råkade vi befinna oss på ÖG. Eftersom de nya internationella studenterna kom till Uppsala för någon vecka sedan har det förstås varit full fart på de internationella sekreterarna. Nationerna ordnar nämligen ett stort antal aktiviteter för att välkomna de internationella studenterna. Själv kunde jag skryta med den ganska blygsamma bedriften att ha hjälpt Pooja Vijaygopal på Uppsala Studentkår en aning med det som kallas Buddyprogrammet och med att jag åtminstone hade skakat hand med de som anordnar UTN:s Mastermottagning. De coola kidsen från nationerna hade förstås lite mer att berätta, så jag passade på att lyssna på historier om smörgåstårtor, pubar och annat skoj. Sedan var det över. Lika plötsligt som det hade börjat reste vi oss och gick därifrån.

Det är trots allt ganska kul att vara studiebevakare, men vi kanske ska överlåta spexigheterna åt proffsen. Det vill säga någon annan.

Östgöta nation en dag med lite sämre väder och årstid
Östgöta nation, en dag med lite sämre väder och årstid.

#representing

Kategori: 

Hej Bloggen,

För länge sedan, det vill säga i måndags, åkte jag och vår nya ordförande Rozbe till Stockholm. Det var ingen vanlig Skansenresa det handlade om utan vi reste i jobbet. Självaste Universitetskanslersämbetet hade bjudit in upp till två representanter från varje studentkår i hela landet. Väl framme visade det sig att konferenslokalen inte bara var smockfylld med studiebevakare från när och fjärran utan också med spännande föredrag, bra diskussioner och nationellt inflytande.

Det var kul att få träffa så mycket kårfolk. Dels träffade vi Reftec-engagerade, dels naturvetenskapliga studiebevakare, som de från Lunds naturvetarkår och Stockholms universitets studentkår, och till och med de utredare på UKÄ som ansvarade för flera av de ur kårsynpunkt viktigaste frågorna.

Varför skriver studiebevakaren med utbildningsansvar för naturvetenskapliga utbildningar och internationellt ansvar om ett möte för en vecka sedan? Jo, för det visade sig att jag och Rozbe hade varit alldeles särskilt #representin. Eder allra käraste C- eller möjligtvis D-kändis Adrian Wennström sitter numera på helspänn vid telefonen och väntar på att bli tillfrågad att delta i Let's Dance (sänds det fortfarande?), Mästarnas mästare eller något annat godtyckligt TV-program för avdankade gamla "kändisar". Hur kommer det sig? Jo, vi figurerar på en bild i UKÄ:s nyhetsbrev (http://uka.se/nyheter/2016-06-02-studenter-diskuterade-inflytande.html). De blå UTN-tröjorna och ikoniska orangea datorerna måste ha slagit an en sträng hos UKÄ:s fotografer.

 

Studentrepresentant

Kategori: 

Många vet säkert att vi i Sverige har ett alldeles särskilt starkt studentinflytande. Studentinflytandet är så starkt att studenterna finns representerade vid i princip samtliga beslut vid universitetet. Vad betyder det lite mer konkret?

På grund av hur universitetet styrs så innebär det att våra campusområden är smockfyllda av stora och små mötesrum och i vart och ett av dem sitter minst en student med rösträtt. Mötena kan handla om varför det är bra med introduktionskurser, vilka kurser man läser inom ett visst program, vilka tavlor som ska hänga på väggarna, hur många stolar och bord det ska finnas, vem som får bli docent, vem som anställs eller sammanfattningsvis: varje liten detalj i din utbildningsmiljö har förmodligen tagits upp på minst ett möte med minst en studentrepresentant.

Det låter ju superbra, eller hur? Istället för att gissa vad en godtycklig student tycker om ett förslag, och istället för att gissa vilka effekter förslag får i föreläsningssalen så kan man fråga en student som sitter där i rummet.

Förutsättningen för att systemet ska fungera är att vi studenter engagerar oss i vår utbildning. Om alla vi som är stolta över Uppsala universitet och våra utbildningar också tog det som en hederssak att bidra genom att söka studentrepresentantuppdrag så skulle vi få många och bra representanter som kunde göra utbildningarna bättre. Tyvärr är det inte så det ser ut i verkligheten. Nu senast sökte vi representanter till ett stort antal organ på fakulteten och fick betydligt färre ansökningar än vad vi egentligen skulle behöva. I vissa fall, som i fallet med naturvetenskapliga utbildningsnämnden, fanns det inga sökande trots att man beslutar i frågor av avgörande betydelse för mer än 1200 av våra medlemmar. 

Som tur är så är det inte för sent! Alla tomma platser lyses ut på kårens hemsida allteftersom vakanser uppstår. Ta en tur till https://register.utn.se/index.php?page=involvement&subp=applyPositions och se om du hittar ett uppdrag som passar dig.

Hallå!

Kategori: 

Ja, det är så det kan låta såhär på kontoret en kvalborgseftermiddag. Det är nämligen lite underbemannat eftersom de flesta har gått hem tidigt eller har tagit semester. Det är en sådan dag då man i teorin har tid att göra sådant som man har lagt på hög: skriva färdigt protokoll (förlåt intu), mejla någon som har fått vänta lite för länge eller ta tag i ett projekt. Sedan sitter man där klockan halv två på eftermiddagen och undrar vad som egentligen har hänt idag. Inte så mycket visar det sig, men det är i alla fall fint väder.

Och fint väder lär man behöva, för oavsett väder så är det ju sista april imorgon och oavsett väder kommer nog de flesta av oss att kila till UTN:s alldeles fantastiska forsränning. Vi veteraner, själv är man ju från Uppsala, blir ju lätt lite konservativa i sådana här frågor. Det heter ju inte valborg utan sista april och det är ju inte frivlligt med forsränning, och man måste köpa en såndär heliumballong för det gjorde man alltid när man var liten. Och så måste det vara dåligt väder också förstås för det brukar det vara. Och så måste man gå på mösspåtagning för det har man säkert hållit på med sedan 1300-talet, eller i alla fall sedan 1996 eller 1992 eller något.

Tills dess jobbar vi vidare på Uthgård.


Bild 1, Jag och Steffo jobbar vidare på kontoret.

Sidor

Prenumerera på RSS - Studiebevakare med utbildningsansvar (naturvetenskap)